Ramparbetarna Ulla Fägersten och Lars Fehrm på Örebro flygplats.
Close
Ulla Fägersten och Lars Fehrm langar bagage i soluppgången.
Close

God morgon Örebro!

Tystnad. Vinden drar ett första andetag, några fåglar kvittrar. Ramparbetaren Ulla Fägersten stillnar och ser bortom träden där solen sakta stiger under skiftet på Örebro flygplats. Världen vaknar sakta.

Soluppgång och solnedgång är magiska tider för flygfältsarbetaren Ulla Fägersten. Liksom religiösa. Fast folk med vanliga arbetstider upplever dem sällan.

– Vet du hur tyst det är precis innan solen går upp?

Frågan blir hängande i luften medan hon studerar dagens laguppställning på skrivtavlan vid personalrummet.

– Vi är tio starka gubbar i skiftet i dag. Elva med mig. Jag går också som gubbe, så har det varit ända sen jag kom hit. Vi gör ingen skillnad, det är kul!

Fast Ulla är den enda fast anställda kvinnan, ytterligare två tjejer rycker in på timmar.

Klockan har passerat fyra och Ulla är redan i varselkläderna. Hon skopar upp och snart sprider sig doften av nybryggt kaffe. Denna fredag är hon skiftledare, teamleader, hon har greppat ramptelefonen och låst upp den sovande flygplatsparkeringen.

Ulla avskyr att stressa och satt hemma i tv-soffan med sin äggröra redan för två timmar sen. Nu är jobbcellerna i gång och hon hinner i lugn och ro kolla om det blir några fler flyg, utöver de vanliga. Dagens laguppställning klottras ner på en kom-ihåg-lapp och hon gör en första planering av hur arbetet ska läggas upp.

– Gamla rävar allihop. Skönt! Vi är som ett kompisgäng, arbetet flyter på. De flesta har jobbat här länge, flera uppåt 25, 30 år. Så själv är jag nybörjare, med mina 10 år.

Ulla skrattar. Innan dess blev hon headhuntad av ett lagerföretag, där de vuxna utvecklingsstörda hon ansvarade för arbetade. Där fick hon lära sig köra truck, och det blev nyckeln in på Örebro flygplats.

– Jag satte mig ner och funderade. Vad vill jag göra? Jobba på flygplats! Kan du köra truck? frågade de när jag ringde. Så fick jag börja hoppa in på timmar. Jag tycker om att arbeta utomhus, det håller mig frisk.

– Men det allra bästa är lagarbetet, att vi löser alla uppgifter tillsammans. På en flygplats måste man hela tiden ligga ett steg före, tänka ett steg till, bana väg för varandra. Och ta allt som kan gå fel i beaktande, säger Ulla.

– Förutsättningarna ändras hela tiden, som att plan blir försenade eller inte kommer i väg.

Arbetskamraterna droppar in och spiller i sin första kopp. Ulla drar Erik Johansson med sig ut på plattan. Hon pekar på Embrayern 145. En liten ”jetkärra” som redan borde ha lyft mot Köpenhamn, lastad med 45 passagerare. Men nu är det ”teknik på den”. Planet måste lagas.

– Se så dumt han står, han är ju i vägen för alla, utbrister Ulla. Ska vi ta och flytta på den? Undrar om teknikerna har kommit än?

Sagt och gjort. Ett gäng varselklädda myror styr åt olika håll över asfalten. Motorljud och ett vasst strålkastarljus skär genom himlens metall. De kommer från trucken, push back-bilen, som stannar nos mot nos med planet. Ulla och kollegan är redan på plats, hukar med dragstången och kopplar ihop fordon med plan.

Så bogseras flygmaskinen sakta baklänges, till en mer undanskymd mekarplats.

Ramparbetarna knäpper igen sina jackor. Vinden tumlar som den vill över landningsbanorna som förra året utökades 280 meter norrut och snart ska förlängas 330 meter söderut.

Den bitande vinden är svårare att uthärda än både regn och snö, tycker flera.

– Sätt på dig mössa, uppmanar kollegorna som kört fram ”staggen”, fordonet för att koppla ström till nästa plan, en liten Jetstream 32:a för 19 personer.

Ulla skrattar och slår ifrån sig. Hon har sitt hårburr, det är inte om huvudet hon fryser.

Himlen hänger rosa över trädtopparna och Jonatan Broughton rangerar, leder med höjda ”signalspadar” i vädret, ett charterplan till en lämplig parkering.

– Kärran är fullbokad, 215 pax, berättar Ulla. Hoppas de resenärerna har bättre tur än ett tidigare gäng. De stackarna lämnade snön hemma och steg ur till frost på Kanarieöarna!

Hon avbryts av ramptelefonen. Fraktfirman DHL rapporterar att åtta ”burkar”, containrar, och 978 kilo lös last är i antågande. Burkarna står på huvuddäck och alla paket, som beställts över nätet, ruvar i främre flygplansmagen, bellyn.

– Undrar om jag ska byta dragare, säger Ulla, och styr i nästa andetag en annan dragtruck, lastad med koner och bromsklossar mot Boeing 737:an.

”Dragarna” är övertagna från Arlanda. Ett hål gapar i sätet på den som Ulla rattar, men annars har ledningen satsat på en ny maskinpark. Senaste tillskottet är handikappbilen för rörelsehindrade. Ambulift ska den kallas, men namnet fastnar inte.

Alla har sina favoritfordon. Ullas är trappbilarna och cateringlastbilen, som kräver C-körkort. Arbetsgivaren betalade hennes, berättar hon.

Ulla står redan på fraktplanets ”maindeck” ihop med Linus Ahonen och Jonatan Broughton och drar den ena metall-containern efter den andra på planets rullskenor mot den väntande lastaren, transportern. Med den forslas godset till ankommande lastbilar för fortsatt landtransport.

Allt är engelska här. Eller svengelska i salig rampslangsröra.

Huvudskyddsombudet, Lars Fehrm, hivar väskor från framkörd bagagevagn till rullband, några hundra meter bort. Han lovsjunger power stowen, rullastaren som körs fram och matar väskorna på band in i flygplansmagen.

– Förr fick vi krypa två inne i lastutrymmet, nu räcker det med en, säger han.

Ändå sliter det på kroppen, att stå dubbelvikt på knäna i trånga lastutrymmen. ”Rampgubbarna” växlar sysslor, och huvudansvar, både för att minska kroppsslitaget och få roligare arbetsdagar.

Ulla ansluter och får en kram. Strax därpå skjuter hon en ilsken blick mot en ringlande rem, som släppt greppet om en väska.

– Remmar är ett otyg! De sticker upp och fastnar i allt när vi ska lasta och lossa bagaget. Ibland trasslar de in sig i lastbandets rullar och då haglar svordomarna.

Planen lastas alltid framifrån och bak, förklarar Ulla.

– Vi vill inte att kärrorna ska sticka nosen i vädret och sätta sig på arslet!

Räkneverket stannar på 140 kollin.

– Det stämmer, konstaterar flygplatsens verkliga trotjänare, Mats Lignell, som trycker upp skyddsglasögonen på näsan och torkar sig i pannan.

Solen ler, inte ett moln på klintblå himmel och äntligen är det dags för fika. Rampgänget packar upp medhavda mackor och ägg i finurliga plastfodral. Svante Fagerstedt skalar dagens första morot och allas kinder övergår i rosa. Ulla drar av sig skorna till strumplästen. Hon klagar över värmen medan några kollegor slänger käft med stationens kontorsgäng. Svaret kommer snabbt:

– När ni är 65 har ni ont i alla leder, men vi är pigga och fräscha!

Stationschefen dyker upp för att göra en dragning om dagsläget. Dörren stängs, men en sak läcker ut. Det dricks en förfärande massa mjölk på flygplatsen. 45 liter i månaden och allt slinker nog inte i kaffekoppen.

– Det var bra och dåligt, som det brukar, säger Ulla efteråt. Vi behöver alla hjälpas åt att se över och hålla ner våra kostnader.

Allt såg så bra ut, men så barkade det åt pipsvängen förra hösten just efter att Estonian air dragit i gång reguljärflyg från Örebro till Köpenhamn. Bolaget prickades av EU för otillbörligt statsunderstöd på 500 miljoner och tvingades lägga ner. Flygplatsledningen fick bråda dagar, men Danmarkslinjen räddes kvar med ett annat bolag, berättar stationschef Johan Ljungberg:

– Medierna ville ha det till katastrof, fast vi jobbade dygnet om och blev bara utan flyg en avgång. Personalen var fantastisk! Vi lägger ansvaret långt ut i organisationen. Det vore dumt att inte ta vara på kompetensen hos de anställda, som kan jobbet bättre än jag.

2012 kom ett annat bakslag. Heltidstjänsterna på rampen krymptes till 75 procent. Personalen slet och successivt ökade tjänstgöringsgraden till 90 procent.

– Vi hoppas förstås komma upp i heltider igen. In med mer trafik bara! Kunder runt om i världen vet att vi fixar biffen, säger Ulla Fägersten.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Ett steg närmare avtal för taxiförarna

Taxi. Den här veckan har fack och arbetsgivare förhandlat om ett nytt löneavtal för landets över 20 000 taxichaufförer. Vid 17-tiden på torsdagen avbröts överläggningarna. – Jag är försiktigt optimistisk. Vi har tagit ett steg mot ett avtal som faktiskt innehåller en fast månadslön för chaufförer som kör enbart samhällsbetalda resor, säger Transports ordförande Tommy Wreeth.

Så påverkar statsbudgeten Transports medlemmar

Politik. Alkobommar, 1000 platser på yrkesförarutbildning för vuxna och pengar för att gods ska gå till havs i stället för på väg. Det är några av nyheterna i den statsbudget regeringen presenterade i dag.

Väktarjobb stoppades efter stenkastning och bilbrand

Bevakning. I stadsdelen Sylte i Trollhättan utsattes två väktare för stenkastning och deras bil sattes i brand. Transport svarade med skyddsstopp, med krav på poliseskort för väktare som ger sig in i området. Stoppet är nu hävt.

Transport träffade EU-parlamentariker om cabotage

Åkeri. EU:s vägpaket har satt myror i huvudet på unionens fack. I dag träffade Transport Jens Nilsson (S) från EU-parlamentet för att framföra förbundets syn på förslagen om nya cabotageregler.

LO-fack vill förhandla om utbildningsjobb

Arbetsmarknad. LO-förbunden ska vart och ett begära förhandlingar med sina motparter om särskilda jobb för nyanlända. Facket kallar det för utbildningsjobb och de ska kosta mindre för arbetsgivarna. Bara Transport har valt att inte vara med i överenskommelsen.

Lönetvist med Ragn-Sells prövas i AD i februari

Renhållning. Den 15 februari ska Arbetsdomstolen (AD) avgöra om miljöföretaget Ragn-Sells gjort för stora löneavdrag när anställda haft semester. Transport, som skickat in stämningen, hävdar att bolaget tolkar kollektivavtalet fel. På tisdagsmorgonen möttes parterna för en första rond i AD.

Norska Reno Norden i konkurs

Sopgubbar. Reno Nordens moderbolag har gått i konkurs. Vad det betyder för svenska Reno och de anställda sopgubbarna finns i dag inget besked om. Försäljning är ett tips.

Lärare – ny väg för chaufförer?

Politik. Är du chaufför och funderar på att byta bransch? Regeringen satsar 45 miljoner på att rekrytera och utbilda lärare till gymnasiernas yrkesprogram.

Stor skaderisk bland chaufförer och terminalarbetare

Arbetsskador. (UPPDATERAD) Distributionsförare och terminalarbetare är hårt utsatta på jobbet. De ramlar och skadar sig när de lastar, lossar, bär varor och kör truck. Varje år inträffar över 620 arbetsskador bland chaufförerna, visar en aktuell rapport.

Dragbil skenade mot kajen – blev skrot

Utlandstrafik. En dragbil var en hårsmån från att köra över kajkanten vid Lilla Värtan i Stockholm. Bilen blev skrot och föraren, en polsk egenföretagare, riskerar att få betala höga saneringskostnader för dieseln som rann ut. Claes Sandström är arg. Han fick sitt elskåp demolerat.

LO på väg från Nordea

Ekonomi. LO är på väg att lämna Nordea. Styrelsen beslutade i dag att starta en utredning för att byta huvudbank. Transport har redan fattat beslutet att lämna banken eftersom den ska flytta sitt huvudkontor från Sverige.

Transport grillar hamburgare i Sveg

Facket fixar burgare i Sveg

Facket. Försäkringar, avtal och hamburgare. Transport träffade under måndagen traditionsenligt medlemmar på en parkeringsplats i Sveg.

Bzzt podtaxi i Stockholm

Är det där en taxi?

Moppetaxi. Taxi? Moppe? Podar? De små fordonen började spridas i Stockholm under sommaren. Företaget bakom dem räknar med en stadig ökning. Facket häpnar över att uppstickaren vill teckna kollektivavtal och kräver mer av sina förare än vad lagen säger.

olycka med tma-bil

Skyddsfordon rammat av lastbil

Bärgning. Tidigt på torsdagsmorgonen rammades ett skyddsfordon, en så kallad TMA-bil, på E18 mellan Arboga och Örebro. TMA-bilen var uppställd för att skydda ett trasigt lastbilsekipage som väntade på en jourbil.