Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.
Close
Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.
Close
Chaufförslöner i Europa

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Förarlöner i EU. Total inkomst (i euro) 2016
Klicka på diagrammet så öppnas en större bild. Grafik: Christina Ahlund

diagram förarlöner EU 2016Europeiska unionens sämst betalda yrkesförare bor i Bulgarien. I snitt har en chaufför som kör i internationell trafik knappt 3 700 euro (drygt 42 150 kr)i skattad årslön brutto, bonusar och övertid inkluderade. I Belgien ligger årslönen en bra bit över 30 000 euro (knappt 342 000 kr).

När det gäller miltal är det omvänt – den bulgariska yrkesföraren kör nästan 2500 kilometer mer än sin belgiska kollega varje år.

Det visar en rapport från franska Comité national routier (CNR). Institutet för vägtransporter, med säte i Paris, har under 2000-talet gjort jämförande studier som framför allt rör de länder som är störst på vägtransporter eller har störst inhemska marknader. Därför är varken Sverige, eller något annat nordiskt land, med bland de 15 EU-länder som studerats. Men Sverige skulle placera sig i toppskiktet när det gäller lönenivå.

Rapport från 2016

Magnus Falk
Magnus Falk. Foto: Jan Lindkvist

CNR:s rapport är från 2016. Någon radikal förändring har inte skett sedan dess. Skillnaderna mellan länderna består i stort, löneutvecklingen har inte skilt sig åt på något radikalt vis mellan staterna inom EU, framhåller Magnus Falk, internationell politisk sekreterare på Transport:

– Nej, det har varit vanlig löneutveckling. Lite snabbare procentuellt sett i de länder som ligger lägst, som Bulgarien.

– Det är inget snack om saken, det är stora löneskillnader inom EU.

Magnus Falk pekar dock på än större skillnader:

– För varje år kommer allt fler tredjelandsförare in. Alltså chaufförer utanför EU och de är ännu billigare. Moldavier, ukrainare, många från östländer som ingick i sovjetstaten.

– Problemet är att det skapar en prispress. Det är en samhällsfråga, snarare än en transportfråga – det är märkligt att transporter inte får kosta.

För att få köra internationell trafik för ett åkeri i ett EU-land måste en chaufför från tredje land, som Moldavien, ha förartillstånd. Förra Europaparlamentarikern Marita Ulvskog (S) har tidigare talat om att det är EU-kommissionens ansvar att granska att medlemsländerna följer de direktiv och regler som gäller unionens länder. Polen är ett land som kritiserats för att generöst dela ut förartillstånd.

Transport granskar

Transport har granskat hur utländska åkerier, men även svenska, kringgår EU:s direktiv för att slippa skatta och betala sociala avgifter. Bland annat polisanmäldes ett slovakiskt dotterbolag till norska Bring förra året: Chaufförerna körde gods åt Ikea för 30 kronor i timmen. Tillfälligt i internationell trafik, enligt bolaget. Permanent, med chaufförer som tillbringar fritiden och helger i lastbilshytter eller baracker, enligt Transport.

I CNR:s rapport skriver författarna att samma lagar och förordningar i många fall gäller i alla länder. Gapet vidmakthålls på grund av vitt skilda tolkningar och tillämpning i praktiken. Men Magnus Falk är skeptisk till att strängare, mer detaljerad, lagstiftning inom unionen automatiskt skulle leda till ökad rättvisa.

– Hur man tolkar EU:s regler skiljer sig inte så väldigt mycket, det är redan reglerat.

Däremot tror han att kollektivavtal är en viktigt grund för bra villkor. Det återspeglas också i CNR-rapporten: Europa är fortfarande uppdelat i öst och väst.
I samtliga västeuropeiska länder finns kollektivavtal på transportområdet. Både
i Tyskland (16 delstater) och i Spanien
(54 provinser) är kollektivavtalen regionalt förankrade. I det forna östblocket är det bara Tjeckien som har kollektivavtal på området. Men avtalet har dålig täckning och det är inte tvingande.

Öststater i botten

I botten när det gäller lön ligger sju stater som tidigare ingick i det forna östblocket. Fortfarande är skillnaden stor mellan västra och östra Tyskland, som i CNR:s undersökning delats upp. I lön skiljer det nära 100 000 kronor om året mellan delstaterna i öst och väst, 30 år efter att DDR och Västtyskland upphörde som statsbildningar.

I alla länder med kollektivavtal ligger den faktiska lönenivån mycket nära lägstanivån i avtalet, vilket även gäller i Sverige och övriga nordiska länder.
I länder som har system med minimilöner ligger den faktiska nivån också den mycket nära den lagstiftade, aktuella minimilönen.

Miltal i EU
Grafik: Christina Ahlund / Karta: Shutterstock

Det är också stor skillnad på hur många mil en utlandschaufför kör. Här kommer ländernas staplar i stort sett omvänt jämfört med lönestaplarna. Litauiska yrkesförare tvingas köra mest både i tid och mil räknat, 31 procent mer än sina franska kollegor.

Antalet timmar bulgariska förare arbetar per år ligger över 2 000, i Frankrike är årsarbetstiden drygt 1 500 timmar. Kilometer per år Frankrike: 107 449, Bulgarien: 140 800.

Stora skillnader

CNR:s slutsats är att gapet mellan antal mil väl speglar den stora skillnaden i arbetsbörda, och den följer också i stort antalet arbetade timmar. Skillnad i vägstandard och hastighetsbegränsningar i olika länder har bara marginell betydelse.

Rapportförfattarna betonar att alla uppgifter rör transportarbete som redovisas öppet och är förenlig med respektive lands avtal. Arbete i strid med lagar och förordningar är inte med.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Hon tar hand om transporter i EU

EU. Med 461 röster mot 157 godkändes den nya EU-kommissionen tidigare i dag. Ansvarig för transportfrågorna blir Adina Ioana Valean från Rumänien.

Jan Lindkvist, chefredaktör på Transportarbetaren.

Minimilön – hur ska det gå till?

Ledare. I EU vill kommissionens nya ordförande, Ursula von der Leyen, införa en lagstadgad minimilön i hela unionen. Det kan låta bra, men idén är problematisk och möter starkt motstånd, inte minst i Sverige.

Tommy Wreeth

Vi vill värna den svenska modellen

Ordförandeord. Kanske har ni hört att man på EU-nivå diskuterar att lagstifta om europeiska minimilöner? Vid första anblicken kan detta te sig som ett vettigt förslag för att de som har allra lägst inkomster också ska kunna leva på sin lön.

Snabbkoll: Sjukpenning

Sju tips för sjukskrivna

Snabbkoll. För många av oss kan sjukförsäkringens regler kännas krångliga och oöverskådliga. Här kommer tips och information om sånt som du kanske inte visste om, men som underlättar om du blir sjuk.

Avtalsrörelsen: Flyget
Avtalsrörelsen flyget

Så högt vill vi nå i avtalsrörelsen

Avtalskrav. Löneökning. Men också arbetstidsförkortning och bättre semestervillkor. Flygets transportare har sagt sitt om de viktigaste frågorna i avtalsrörelsen. Och båda parter har gott hopp om ett nytt lönesystem.

Klubbordförande Elias Jobran med kamraterna Jonas Morin och Madelene Brottare hos Aviator, Arlanda.

Mer än lönekrav i lasten

Arlanda. Fler möjligheter till fortbildning, jämnare antal timmar i arbetspassen, rejäl löneökning – som inte äts upp direkt av befarad, kraftig höjning av p-avgiften på personalparkeringen. Medlemmarna hos Aviator på Arlanda tar upp viktiga frågor både på det lokala planet och inför lönerörelsen.

Kalmar flygplats

Framtid i klimatkrisens tid

Flyget & klimatet. Oro för klimatet – och för flygskam som hotar jobben. Inom en bransch som vuxit kraftigt de senaste årtiondena pågår förändringsarbetet. Både för miljön och för en mindre flygfientlig politik.

Flygtankare

Flygtankarna först ut

Avtalsdelegationer. Flygtankarnas nuvarande kollektivavtal sträcker sig till sista mars nästa år. Transport har medlemmar som jobbar på Arlanda, Landvetter och Sturup.

Granskning: Skyddsombud
Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig.

Hotade i livsviktigt uppdrag

Transport. Alla säger att de behövs och att deras insatser räddar liv. Men mer än vart fjärde skyddsombud har blivit hindrad i sitt uppdrag och än fler upplever att de inte får den tid de behöver, visar en rapport från Transportarbetareförbundet.

Agnieszka Osorio

Agnieszka har hamnat på rätt plats

Skyddsombudet. – Att vara förtroendevald ger mig en sån tillfredställelse. Jag kan hjälpa mina arbetskamrater och vi kan påverka arbetsmiljön – efter ett och ett halvt år känner jag mer och mer att det är min grej att vara skyddsombud, Agnieszka Osorio, ­miljöarbetare hos Ragn-Sells.

TMA-bil

Förenklade regler riskerar försvåra för skyddsombud

Regelverk. Arbetsmiljöverket vill både kraftigt minska antalet föreskrifter och göra reglerna enklare. Men LO-facken befarar att förenklingen kommer att ta viktiga verktyg från skyddsombuden och att skyddsnivån sänks.

Kultur
Hamburgare i tiden. På uppsökerier blir grilltiden en fördel då folk stannar till och pratar. Här grillas det i Gävle hamn.

Mat, makt och identitetspolitik

Mötesmat. Mat är mer än bukfylla. Det är allt viktigare att uttrycka identitet och värderingar genom att servera rätt slags käk i rätt sammanhang – också för partier och organisationer.