Maria Krafft, tidigare forskare i trafikmedicin och trafiksäkerhet och numera måldirektör på Trafikverket.
Close
Yrkesförare är duktigare på att köra än privatbilister som oftare vållar olyckor, konstaterar Maria Krafft, tidigare forskare i trafikmedicin och trafiksäkerhet och numera måldirektör på Trafikverket.
Close

”2+1-vägarna räddar liv”

Maria Krafft är forskaren som jobbar på Trafikverket. Titeln lyder måldirektör. Uppdraget är att rädda liv på vägarna.

1. Måldirektör? Vad gör en sådan?

– Trafikverket ska se till att regeringens transportpolitiska mål nås. Mitt ansvar är trafiksäkerhet och hållbar utveckling. Vad vi behöver göra för att nå målet noll trafikdöda och noll trafikskadade. Då måste vi veta sådant som hur många som håller hastigheten, om cyklister har hjälm, hur säkerhet kan byggas in i bilar …

– Jag jobbar med strategier och ger generaldirektören stöd. Plus förankrar i hela organisationen.

2. Men hur ser din arbetsdag ut?

– Jag har ett öra mot forskningen. Och jag för en dialog med industrin om till exempel automatiserade bilar i vanliga trafikmiljöer, eller elvägar och fossilfria bränslen för lastbilar.

3. Är 2+1-vägar fortfarande framtiden?

– Ja. Det är ett otroligt kostnadseffektivt sätt att rädda liv. Lika många liv räddas som om vi hade byggt en motorväg – men kostnaden är en tiondel.

4. Snöröjningen är en katastrof på 2+1-vägarna, vittnar chaufförer. Det blir vallar vid mitträcket och personbilar får sladd.

– De här vägarna tar bort åtta till nio av tio dödsfall jämfört med vanlig landsväg. Men just när en personbil får sladd och blir tvärställd kan det sluta med en dödsolycka. Det måste vi motverka på andra sätt, som antisladdsystem i personbilarna.

– Och snöröjningen … där finns det fortfarande potential att förbättra.

5. Driver du på för sänkta hastighetsgränser?

– 400 mil ska ses över de närmaste tio åren, en del vägar får höjd hastighet, andra sänkt – på många ställen från 90 till 80. Men hastighet är i sig inte intressant, robust framkomlighet innebär att man ska veta att och när man kommer fram.

6. Blir det fler fartkameror?

– Ja, i dag finns det 1 500 och vi ska sätta upp 700 till före 2020. Kamerorna är också väldigt kostnadseffektiva och räddar 25 liv per år. De lugnar ner trafiken.

7. Du och myndigheten talar om nytänkande inom transporter, vad menas?

– Med de transportsystem vi har i dag når vi aldrig FN-målen för hållbar utveckling. Så det krävs stora förändringar.

– Elvägar kan vara ett sätt. En ökning av andra transportsätt än lastbil ett annat. Mer fossilfria bränslen i stället för diesel och bensin. Kanske högre viktgränser så att mer gods kan köras per resa. Och platooning (när lastbilar körs i konvoj och avancerad teknik gör att tätfordonet styr de andras hastighet och avstånd).

– I tätbebyggda samhällen vill vi utnyttja självkörande fordon, varor ska förflyttas in i tätorterna långsamt, men dygnet runt.

8. Ska gående och cyklister prioriteras?

– I ett mer hållbart samhälle är kollektivtrafik, gång och cykel plus självklart nyttotrafiken stommen i de större städerna. Men lastbilar kan utformas säkrare, med radar och kameror som ser oskyddade trafikanter.

9. Finns det motsättningar mellan yrkestrafik och privatbilism som du kan motverka?

– En omfördelning av vägens yta är ofrånkomlig. Det betyder att vi behöver minska privatbilismen där det är trångt. Bilpooler och nya sätt att samåka måste utvecklas.

10. Nollvisionen? Är noll trafikdöda och noll skadade ett realistiskt mål?

– Peppar, peppar – det ser ut som om vi kan nå delmålet att halvera antalet döda från år 2008 till år 2020, det betyder att maximalt 220 människor dör i trafiken 2020. Det blir svårare att nå delmålet 25 procent färre allvarligt skadade.

– Men det ligger på mitt bord att hitta verktygen för att minska olyckor med döda och skadade.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Johnny Lans i sin truck.

Nacken tar stryk av truckjobb

Truckförare. Hälften av alla truckförare har eller har haft ont i nacken. Ännu fler har smärtor i skuldrorna. De vrider på huvudet 222 gånger varje timme. Johnny Lans är inte förvånad över dessa vetenskapliga fakta om sitt yrke.

Fler åker dit för cabotagebrott

Åkeri. Under årets första halvår syns en kraftig ökning av uttagna sanktionsavgifter för brott mot reglerna om cabotage och kombinerade transporter. Författningsförändring, ny vägledning och en särskild utbildningssatsning hos Polisen lär ligga bakom den kraftiga ökningen.

Fartyget Navi Star

Ryska fartyget fritt att lämna Köping

Hamn. Transportstyrelsen har hävt nyttjandeförbudet mot det ryska fartyg som ligger i Köpings hamn. Fackens blockad gäller fortfarande, så det kan inte lossa sin last i Sverige. Det fackliga kravet är att sjömännen ska få kollektivavtal.

Hallå där!

Christel Grip

... på Widrikssons åkeri, ett av 31 företag som i början av augusti fick ett särskilt tack av regeringen för att ha erbjudit praktikplatser och jobb till nyanlända.

Skärpt säkerhet för väktarna

Bevakning. De två väktarna tog sig i säkerhet i ett skyddsrum. Efter attacken mot polishusbygget i Rinkeby har arbetsgivaren anmält händelsen till Arbetsmiljöverket. Och dessutom skärpt skyddet och säkerhetsrutinerna på byggarbetsplatsen.

Tidningsvagn.

Vart tog tidningarna vägen?

Tidningsbud. 200 tidningar är spårlöst försvunna. Liksom tidningsvagnen. Budet Tine Wesdorp undrar varför någon vill stjäla mängder av Kristianstadsbladet, Sydsvenskan, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Slamchaufför drabbad av giftig gas

Slamchaufför. Giftigt svavelväte i ett rum på reningsverket fick slambilsföraren Leif Andersson att svimma när han lossat slam. Han hamnade vid dörren och kunde kravla sig ut i säkerhet när han vaknade till.

Fler hör av sig om dålig arbetsmiljö

Jobbet. Efter förra årets radikala ökning av tips till Arbetsmiljöverket fortsätter tillströmningen, om än i betydligt lägre takt.

Marcus Horn vid sin sopbil

Gryningsjobb i värsta hettan

Miljöarbetare. Den afrikanska värmen sveper in över Sverige, varmast blir det i morgon. I skånska Skurup betyder det att sopgubben Marcus Horn kan börja arbetsdagen klockan fyra på morgonen. Hans chef har inspirerats av sophämtningen vid Medelhavet.

Tidningsbud hotade och misshandlade

Tidningsbud. Tre augustinätter. Tre tidningsbud på olika håll i landet misshandlade, hotade eller bestulna. I Norrtälje tog områdeschefen själv tag i brottet och åkte ut till den man som hotat att kasta gatsten mot ett tidningsbud.

Hallå där!

Martin Fröjd

… som höll i Transports medverkan under Prideveckan i Stockholm. Till vardags skyddsvakt och samordnare för Transports avdelning 5:s valarbete.

Fackets telefoner inte överhettade i rekordvärmen

Extremvärmen och skogsbränderna tycks ännu inte ha resulterat i särskilt många frågor till fackförbundet Transport. Men i Dalaavdelningen befarar man att bränderna kommer att drabba enskilda medlemmar.

Matutkörningen blev en mardröm för Joakim

Åkeri. I fyra månader körde Joakim Åman ut mat från restauranger som Max och Pizza hut. Maten beställdes genom sajten hungrig.se. Men bolaget där han formellt var anställd, FLX consulting, blåste honom på lön och milersättning. Bolaget har heller inte betalat in en krona i skatt eller sociala avgifter, trots att man på hemsidan säger sig ha 50 anställda.