Maria Krafft, tidigare forskare i trafikmedicin och trafiksäkerhet och numera måldirektör på Trafikverket.
Close
Yrkesförare är duktigare på att köra än privatbilister som oftare vållar olyckor, konstaterar Maria Krafft, tidigare forskare i trafikmedicin och trafiksäkerhet och numera måldirektör på Trafikverket.
Close

”2+1-vägarna räddar liv”

Maria Krafft är forskaren som jobbar på Trafikverket. Titeln lyder måldirektör. Uppdraget är att rädda liv på vägarna.

1. Måldirektör? Vad gör en sådan?

– Trafikverket ska se till att regeringens transportpolitiska mål nås. Mitt ansvar är trafiksäkerhet och hållbar utveckling. Vad vi behöver göra för att nå målet noll trafikdöda och noll trafikskadade. Då måste vi veta sådant som hur många som håller hastigheten, om cyklister har hjälm, hur säkerhet kan byggas in i bilar …

– Jag jobbar med strategier och ger generaldirektören stöd. Plus förankrar i hela organisationen.

2. Men hur ser din arbetsdag ut?

– Jag har ett öra mot forskningen. Och jag för en dialog med industrin om till exempel automatiserade bilar i vanliga trafikmiljöer, eller elvägar och fossilfria bränslen för lastbilar.

3. Är 2+1-vägar fortfarande framtiden?

– Ja. Det är ett otroligt kostnadseffektivt sätt att rädda liv. Lika många liv räddas som om vi hade byggt en motorväg – men kostnaden är en tiondel.

4. Snöröjningen är en katastrof på 2+1-vägarna, vittnar chaufförer. Det blir vallar vid mitträcket och personbilar får sladd.

– De här vägarna tar bort åtta till nio av tio dödsfall jämfört med vanlig landsväg. Men just när en personbil får sladd och blir tvärställd kan det sluta med en dödsolycka. Det måste vi motverka på andra sätt, som antisladdsystem i personbilarna.

– Och snöröjningen … där finns det fortfarande potential att förbättra.

5. Driver du på för sänkta hastighetsgränser?

– 400 mil ska ses över de närmaste tio åren, en del vägar får höjd hastighet, andra sänkt – på många ställen från 90 till 80. Men hastighet är i sig inte intressant, robust framkomlighet innebär att man ska veta att och när man kommer fram.

6. Blir det fler fartkameror?

– Ja, i dag finns det 1 500 och vi ska sätta upp 700 till före 2020. Kamerorna är också väldigt kostnadseffektiva och räddar 25 liv per år. De lugnar ner trafiken.

7. Du och myndigheten talar om nytänkande inom transporter, vad menas?

– Med de transportsystem vi har i dag når vi aldrig FN-målen för hållbar utveckling. Så det krävs stora förändringar.

– Elvägar kan vara ett sätt. En ökning av andra transportsätt än lastbil ett annat. Mer fossilfria bränslen i stället för diesel och bensin. Kanske högre viktgränser så att mer gods kan köras per resa. Och platooning (när lastbilar körs i konvoj och avancerad teknik gör att tätfordonet styr de andras hastighet och avstånd).

– I tätbebyggda samhällen vill vi utnyttja självkörande fordon, varor ska förflyttas in i tätorterna långsamt, men dygnet runt.

8. Ska gående och cyklister prioriteras?

– I ett mer hållbart samhälle är kollektivtrafik, gång och cykel plus självklart nyttotrafiken stommen i de större städerna. Men lastbilar kan utformas säkrare, med radar och kameror som ser oskyddade trafikanter.

9. Finns det motsättningar mellan yrkestrafik och privatbilism som du kan motverka?

– En omfördelning av vägens yta är ofrånkomlig. Det betyder att vi behöver minska privatbilismen där det är trångt. Bilpooler och nya sätt att samåka måste utvecklas.

10. Nollvisionen? Är noll trafikdöda och noll skadade ett realistiskt mål?

– Peppar, peppar – det ser ut som om vi kan nå delmålet att halvera antalet döda från år 2008 till år 2020, det betyder att maximalt 220 människor dör i trafiken 2020. Det blir svårare att nå delmålet 25 procent färre allvarligt skadade.

– Men det ligger på mitt bord att hitta verktygen för att minska olyckor med döda och skadade.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Landsting trotsar beslut från Arbetsmiljöverket

Bevakning. I Västerbotten kräver landstinget att ordningshållningen på sjukhuset i Umeå ska skötas av en ensam ordningsvakt – trots att Arbetsmiljöverket vid vite på 100 000 kronor slagit fast att det ska vara dubbelbemanning. Bevakningsföretaget Avarn försökte följa verkets beslut. Då diskvalificerades bolaget i landstingets upphandling.

Mobilapp ger UD bättre koll på svenskar utomlands

Extra trygghet. Tusentals svenskar befinner på turistorter som drabbades av nattens jordskalv i Grekland och Turkiet. Anna Ryding, förbundskassör i Transport, tipsar om en mobilapp, UD Resklar, som utrikesdepartementet tagit fram.

Sopkonflikten i Malmö

Malmös sopgubbar delade i två läger

Renhållning. Tidigt på torsdagsmorgonen träffade Reno Nordens ledning sopgubbarna i Malmö. Där är personalen splittrad i två läger efter attacken på Transports skyddsombud. – Jag fick bekräftelse på att det pågår en namninsamling för att avsätta mig och Zoltan Cikos som skyddsombud. Det känns ledsamt, säger Kim Jensen.

Sopkonflikten i Malmö

Namninsamling mot skyddsombud på Reno Norden

Renhållning. Efter angreppet på skyddsombudet Zoltan Cikos på Reno Norden i Malmö är stämningen infekterad på arbetsplatsen. Många stödjer Zoltan, men en namninsamling har också startat bland miljöarbetarna där kravet är att Zoltan och huvudskyddsombudet Kim Jensen ska avsättas från sina fackliga uppdrag.

Oro för sopkaos även i Malmö

Renhållning. I Malmö sprider sig oron för sopkaos, om de anställda på Reno Norden lägger ner arbetet eller fortsätter jobba strikt efter arbetsmiljöreglerna. Strejkhotet som uttalades efter attacken på skyddsombudet Zoltan Cikos fick kommunalrådet Andreas Schönström (S) att skriva ett brev till VA Syd som ansvarar för sophämtningen.

Sopkonflikten i Stockholm

Besvikna sopgubbar manar till bojkott

Renhållning. Bojkotta Reno Norden! Uppmaningen kommer från miljöarbetarna på Reno Norden som alltjämt vägrar gå tillbaka till jobbet. Omkring 70 anställda har dessutom sagt upp sig. Det gör att det är oklart om de strejkar eller bara vägrar jobba under uppsägningstiden.

Sopkonflikten i Stockholm

Konflikten fortsätter på Reno Norden

Renhållning. I Stockholm fortsätter konflikten inom sophämtningen. Miljöarbetarna på Reno Norden går inte tillbaka till arbetet, trots fredagens utslag i Arbetsdomstolen. Men tidigt i dag på måndagsmorgonen avbröt sopgubbarna på Liselotte Lööf sin sympatiaktion.

Sopkonflikten i Stockholm

Gå tillbaka till jobbet – i dag kom besked från AD

Strejk. Efter tre timmars förhandling beslutade Arbetsdomstolen att 29 miljöarbetare på Reno Norden ska gå tillbaka till arbetet. Beskedet kan möjligen ses som en paradox. De flesta renhållarna är sjukskrivna och har dessutom sagt upp sig själva.

Chef på Reno Norden attackerade skyddsombud

Miljöarbete. På Reno Norden i Malmö överföll en arbetsledare ett av Transports skyddsombud i dag, på fredagsmorgonen. Arbetsledaren uppges ha tagit stryptag på skyddsombudet som nyligen genomgått en hjärtoperation. Ambulans och polis tillkallades.

Sopkonflikten i Stockholm

Det här handlar striden om

Renhållning. ”Ingen kör sopor för att det är roligt och stimulerande. Man gör det för att bli klar och för att man tjänar hyggligt.” Ungefär så beskriver många av Stockholms sopgubbar sitt arbete.

Sopkonflikten i Stockholm

Striden om sophämtningen fortsätter

Strejk. I Stockholm fortsätter miljöarbetarna att strejka vilt. I går trappades striden upp, när ett 50-tal sopgubbar på stadens andra stora avfallsaktör, Liselotte Lööf, la ner arbetet i sympati med kollegorna på Reno Norden.

Sopkonflikten i Stockholm

”Lönesänkningar – en trend”

Renhållning. Joakim Guttman, ombudsman på Transport, är frustrerad över utvecklingen i sopkonflikten: – Det är tragiskt att våra medlemmar blev så pressade att de tog till åtgärder som vild strejk och massuppsägning. Som fackförbund står vi inte bakom olovliga stridsåtgärder, men den är tvisten borde kunna ha lösts på annat sätt.

Sopkonflikten i Stockholm

Risk för sopkaos när 150 miljöarbetare strejkar

Renhållning. Uppåt 150 miljöarbetare, de flesta med lång erfarenhet, har lagt ner arbetet. Beslutet att utvidga strejken kom efter att Reno Norden stängt dörren för all diskussion om löner och arbetsvillkor. – Vi erbjöd företaget att gå ner i lön. Men det räckte inte, säger en besviken miljöarbetare.